jobba jobba jo-obbaaa..

Över 60 timmars arbetsvecka.. puh! Börjar kännas i hjärna och kropp, men mest för att ja har träningsabstinens ;) Har int haft tid att träna alls denna vecka, men imorgon, äntligen. Fy va skönt de ska bli!

Vårdkläderna som skall bäras av personalen på det nybyggd Solängen i Oravais blev klart i tid, på minuten. Klockan 15.59 (typ) blev sista plaggen inpackade, vilken timing. Hoppas nu bara personalen blir nöjd, men det tror jag, de blev riktigt fina.

Imorgon skall jag jobba sista timmarna för denna vecka och på söndag morgon tar jag bilen till Åbo för att stressa vidare där, mycket kvar att göra...

Godnatt och på återseende!

AD HD Fia

Förra veckan har jag haft fullt upp från 7 på morgonen till 10 på kvällen. Jag har den här veckan varit med i ett projekt där vi syr nydesignade vårdkläder till ett nytt ålderdomshem i Vörå. Designen står Ina Nylund för (Deformed by Ina) och så är vi 4 st andra som är med och hjälper till för att sy ihop kläderna, sammanlagt blir det över 100 plagg så det finns att göra :) Nästa vecka har vi på oss ännu att få dem klart.

Sen har jag jobbat ett par timmar för städfirman på kvällarna, försökt att skriva lite på vetenskapligt skrivande uppsatsen och så måste jag ju hinna träna lite också.. fullt upp altså, inte många minuter i soffan per dag har det blivit.

Igår på morgonen körde jag och Petra ner till Åbo för att packa ihop det mesta ut min lägenhet. Grymt duktiga var vi fastän Petra påstår att hon "e svag i nyypona".. seli, seli ;) allt vi skulle ha med fick vi ned för trapporna på ett sätt eller ett annat. Sent på kvällen var vi klar och i morse packade vi sista på släpet och körde upp tillbax, så nu har jag lite saker här, lite saker där och resten på ett tredje ställe. Kvar i Åbo lämnade en madrass, stereon lite kläder och kökssaker..typ. Men med bara 4 dagar kvar i Åbo så behövs inte mer.

Kommande vecka kommer att vara lika hektisk så förvänta er inte mycket uppdateringar på bloggen. Men ni som känner mej lite bättre vet att jag mår som bäst när jag har fullt upp att göra. Fia ADHD Andersson :)

Åbo-Vasa äventyret

Jag och Linda möttes kl. 5 på morgonen och tanken var att vi skulle börja cykla då. Vi svängde in via ABC för att pumpa luft i ringarna, en km senare sprack Lindas bakre ring (?). Gamla däck som antagligen inte tålde den lilla extra luften den fick, Linda var mindre glad när hon var tvungen att svänga om och gå hem igen men så här i efterhand var det nog tur i oturen att vi inte hann längre för däcket hade högst antagligen inte hållit så långt iaf.

Jag trampade iväg iaf lite över 6, redan då en timme efter tidsplanen. 60km gick hur bra som helst. Sen blåste det upp rejält i motvind och det började regna. Jag stannade vid en bensinstation lite längre fram och satt där nästan en timme innan det slutade regna, motvinden var kvar. Det blåste så hårt att flaggorna vid bensisstationerna stod rakt ut precis som barn ritar på teckningar. Jag cyklade på i mycket låg växel i hopp om att vinden skulle ändra riktning

Nejgo.

6 timmar senare och någon minut efter att jag skrev inlägget om att jag funderade att övernatta någonstans för att fortsätta på söndagen kom en plötslig sidvind och svepte mej i diket. Ordagrant. Jag cyklade och höll i styret med ena handen och drack vatten med andra handen så fokusen var väl inte den bästa. Jag ner i gräsdiket, måste ha sett lite småkomiskt ut, hehe, vet inte av vad det gick sönder men luften hölls inte i framringen mera.

Mammas kommentar efteråt: "ja no var e tur he, do sko jo ha peeda ihjäl de annos". Sant! Jag är nästan oförmögen av att ge upp och skulle ju ha cyklat hela natten om så krävts.

Jag visste att jag inte hade långt kvar till Björneborg men visste inte exakt var jag var så jag började gå med cykeln till närmaste bensinstation för att se om de kunde hjälpa mej. 10 km senare var en bensinstation som var öppen, men där fanns ingen som kunde byta däck. Då var jag tvungen att ta mitt förnuft till fånga och hade tanten i kassan att ringa efter en taxi till mej. 2 € tog hon betalt för det samtalet(?).

Där slutade mitt cyklande. 120km hann jag med cykel och 10km till fots. Visst känns det lite sorgligt men jag måste nog pröva på nytt någon annan gång, och till den dagen beställer jag medvind. Hur som helst, taxi till busstationen i Björneborg. Taxichauffören sade att det är inte alla busschaufförer som tillåter cyklar i bagageutrymmet så han önskade mej lycka till. Vad gör jag om jag inte får ta med cykeln började jag fundera..

..satt och knaprade på lite nötter när bussen kom och jag gick fram och frågade snällt av farbror busschauffören om jag får ta med min söndriga cykel. Han suckade djupt med ett snett leende och sa: "anna vähän karkkia" (ge mej lite godis), han syftade förstås på mina nötter. Vi hade en deal tack och lov! Till Vasa kom jag kl.23 och världens bästa Annichen gav mej nyckeln till hennes lägenhet, hade färdigt bäddat och allt så det var bara att duscha och gå och sova.

Det konstiga var att jag inte hade någon träningsvärk på söndag, och inte idag heller. Röven är lite sjuk förstås av sadeln och lite småhängig var jag igår. Men avskräckt blev jag inte. Tvärtom. Sitter bara och funderar på vart nästa cykeläventyr skall bli ;)

Cykelfiaskot

Hamnade att avbryta min cykelfärd igår pga punktering, hittade ingen som kunde lappa däcket  så jag tog taxi till busstationen i Björneborg och stuvade in cykeln i bagageutrymmet i utbyte mot lite godis till chauffören :)

Kan berätta lite mera senare, nu ska ätas morsdagslunch.

ja altså.. punktering mitt i ingenstans, hamna att gå med cykeln till närmaste bensinstation, ingen hjälp..det började regna, tyckte att nu får det räcka. beställde taxi ti

å punktering.....

okej. den hårda sanningen e ju nu så att de e så hård vind att det knappt går att cykla.. e int ens halvvägs å de har gått 10h..eeeh.. hoppas hortfarande att vinden skall vända elr sluta till kvällen, annars måste jag såva någonstans ett par timmar och fortsätta mitt i natten...blä för vädergudarna!