Jag måste välja när jag fixar mig inför fest.. utan skor och se hela kroppen från topp till tå i spegeln. ELLER. Men högklackade skor på och inte se huvudet.
I mitt kommande hem skall jag ha en låååång spegel, helst från golv till tak.
Ikväll är det formgivarnas 190 års fest. För 190 år sedan grundades den forna vävspinning/stickning/ handarbete.. eller vad det nu var, jag hörde inte så noga på under seminariet i tisdags. Ups. Iaf så är det nån typ av cocktail party för att fira detta. Cocktailparty=klänning + strumpbyxor..undrar hur länge jag står ut innan jag går hem. Har ni tur kommer bilder imorgon, men jag lovar inget.
8 nov. 2012
7 nov. 2012
Att skriva
Tänk om man kunde vara en sån som tycker det är superkul att skriva, speciellt skolarbeten..
Som ni kanske förstår, eller som ni kanske vet så är det inte min starka sida, speciellt inte att formulera mig på ett seriöst ala skoluppsats sätt. Att tralla fram lite om vardagen och andra roliga saker är en helt annan sak, finns ju inga regler på vad som är rätt och fel där inte.
Praktikrapport är det som nu står högst upp på prioriteringslistan över skolgrejs. Eftersom jag löper noll chans att åstadkomma något här hemma så gick jag till skolan för att åtminstone få en start på det hela. En start fick jag, men inte mycket mer, en hel sida text och sedan sparade jag dokumentet och gick in till stan för att köpa ett par strumpbyxor. Det svåraste brukar iaf för mig vara att öppna dokumentet och få en början, så nu är det gjort, nu är det bara resten kvar..!
Tsemppiä!
Nu vill jag bara ut och springa intervaller, hejdå :)
Som ni kanske förstår, eller som ni kanske vet så är det inte min starka sida, speciellt inte att formulera mig på ett seriöst ala skoluppsats sätt. Att tralla fram lite om vardagen och andra roliga saker är en helt annan sak, finns ju inga regler på vad som är rätt och fel där inte.
Praktikrapport är det som nu står högst upp på prioriteringslistan över skolgrejs. Eftersom jag löper noll chans att åstadkomma något här hemma så gick jag till skolan för att åtminstone få en start på det hela. En start fick jag, men inte mycket mer, en hel sida text och sedan sparade jag dokumentet och gick in till stan för att köpa ett par strumpbyxor. Det svåraste brukar iaf för mig vara att öppna dokumentet och få en början, så nu är det gjort, nu är det bara resten kvar..!
Tsemppiä!
Nu vill jag bara ut och springa intervaller, hejdå :)
5 nov. 2012
träningsbloggar
Första dagen i nya lägenheten idag. Igår kväll kom jag hit och möttes av ett rum full av ouppackade lådor och påsar, så jag var tvungen att först skruva ihop sängen och bädda innan jag ens kunde gå och sova. Känslan av att sedan få krypa ner i min egen säng med nytvättade lakan i var helt underbart. Efter två månader på vandrarhem och våningssäng kändes det extra skönt och det bästa av allt var att jag inte hade några lektioner idag så jag fick sova hur länge jag ville, och det gjorde jag minsann. Vaknade runt elva och var riktigt utvilad. AAH!
Idag har jag packat upp allt och försökt få ordning på oredan. Sprang till hamnen för att hämta cykeln som snällt stod och väntade på mig. Och resten av kvällen har jag plöjt igenom alla träningsbloggar som jag normalt läser men som jag inte läst under tiden i Norge. Nu när den vanliga vardagen kommer tillbaka så skall också jag börja träna som jag brukar, så för att få inspirationen till max så finns det inget bättre än jysst bloggar.
Några av de bloggar jag läser:
PT-Fia, personlig tränade, tränings och hälsofreak.
http://blogg.veckorevyn.com/ptfia/
Annika Sjöö, mest känd från svenska Let´s Dance.
http://bloggar.aftonbladet.se/shapeup/
Lina Björkskog, fysioterapeut som älskar typ all form av motion och träning.
http://www.linabjorkskog.com/
Johanna Renqvist, ultralöpare.
http://curroergosum.ratata.fi/
Sarah Back, älskar gymträning.
http://rara-sara.blogspot.fi/
Så om du vill ha träningsmotivation rekomenderar jag att du läser dessa. Enjoy!
Idag har jag packat upp allt och försökt få ordning på oredan. Sprang till hamnen för att hämta cykeln som snällt stod och väntade på mig. Och resten av kvällen har jag plöjt igenom alla träningsbloggar som jag normalt läser men som jag inte läst under tiden i Norge. Nu när den vanliga vardagen kommer tillbaka så skall också jag börja träna som jag brukar, så för att få inspirationen till max så finns det inget bättre än jysst bloggar.
Några av de bloggar jag läser:
PT-Fia, personlig tränade, tränings och hälsofreak.
http://blogg.veckorevyn.com/ptfia/
Annika Sjöö, mest känd från svenska Let´s Dance.
http://bloggar.aftonbladet.se/shapeup/
Lina Björkskog, fysioterapeut som älskar typ all form av motion och träning.
http://www.linabjorkskog.com/
Johanna Renqvist, ultralöpare.
http://curroergosum.ratata.fi/
Sarah Back, älskar gymträning.
http://rara-sara.blogspot.fi/
Så om du vill ha träningsmotivation rekomenderar jag att du läser dessa. Enjoy!
2 nov. 2012
Fullt upp
Som vanligt när jag kommer till Nykaabi så blir jag alltför rastlös att inte göra nånting, så jag nämnde bara till jobbet att jag är i trakten och att jag kan hjälpa till om det blev kris. Och jodå, alla är sjuk nu tydligen så jag fick hur mycket jag ville att göra, så nu har jag då jobbat ti-ons och så skall jag senare idag också på jobb. Igår fick jag nyckeln till lägenheten i Åbo så jag har grävt fram allt det viktigaste ur alla flyttlådor och kassar som varit instuvade i mitt flickrum, i källaren och lite var det fått plats, packat om och igår var jag och mamma ned körande till Åbo med flyttlasset. Vi startade 7 på morgonen och var hemma igen 11 på kvällen. ÅH vad lång tid det tar att köra i vintertid i mörkret och med släpvagn. Nu är det gjort iaf. Och nu har jag ingen aning om var jag har någonting. Hoppas jag fått med mig rätt saker. Det visar sig med tiden antar jag.
Lägenheten var på tredje våningen så det var ett riktigt träningspass att bära upp allt. Extra jobbigt kändes det i mina muskler eftersom jag torterat dem i gymmet tre dagar i sträck efter två månaders uppehåll, okej inte uppehåll, jag har ju tränat under tiden i Norge men inte så hårt som jag brukar. Det är länge sedan jag har haft sån träningsvärk som jag har nu, det stramar åt överallt. Vader, lår, rumpa, mage, rygg, armar, bröst, nacka, överallt. SJUKT skön känsla, det kanske låter konstigt att man kan njuta av att knappt kunna gå eller ens sätta sig utan att grimasera men oj vilken härlig känsla det är att veta att man gett allt som bara är möjligt.
Nämnde tidigare i nått inlägg att jag kände på mig att jag gått ned i vikt under tiden i Norge. Nej du, inte riktigt. Istället har jag gått upp två kilo. Öh? Kanske jag byggt upp mera benmuskler med allt vandrande upp för alla backar? Inte för att jag bryr mig så mycket om vågen egentligen, den säger inte så mycket om formen men det skulle vara intressant att veta om det är muskler eller fett de där två kilona består av. Hoppas och tror hårt på muskler iaf ;) Nu när jag kommer tillbaka till Åbo kan jag börja äta och träna mera regelbundet som jag brukar igen. Borde snart börja bestämma mig vad sommarens utmaning blir också. Ett till Triathlon? Förbättra tiden på Marathon? Eller skall jag nöja mig med halvmarathon? Kanske något helt nytt? Det finns ju annat att plåga kroppen till bristningsgränsen med. Heh. Några förslag?
Lägenheten var på tredje våningen så det var ett riktigt träningspass att bära upp allt. Extra jobbigt kändes det i mina muskler eftersom jag torterat dem i gymmet tre dagar i sträck efter två månaders uppehåll, okej inte uppehåll, jag har ju tränat under tiden i Norge men inte så hårt som jag brukar. Det är länge sedan jag har haft sån träningsvärk som jag har nu, det stramar åt överallt. Vader, lår, rumpa, mage, rygg, armar, bröst, nacka, överallt. SJUKT skön känsla, det kanske låter konstigt att man kan njuta av att knappt kunna gå eller ens sätta sig utan att grimasera men oj vilken härlig känsla det är att veta att man gett allt som bara är möjligt.
Nämnde tidigare i nått inlägg att jag kände på mig att jag gått ned i vikt under tiden i Norge. Nej du, inte riktigt. Istället har jag gått upp två kilo. Öh? Kanske jag byggt upp mera benmuskler med allt vandrande upp för alla backar? Inte för att jag bryr mig så mycket om vågen egentligen, den säger inte så mycket om formen men det skulle vara intressant att veta om det är muskler eller fett de där två kilona består av. Hoppas och tror hårt på muskler iaf ;) Nu när jag kommer tillbaka till Åbo kan jag börja äta och träna mera regelbundet som jag brukar igen. Borde snart börja bestämma mig vad sommarens utmaning blir också. Ett till Triathlon? Förbättra tiden på Marathon? Eller skall jag nöja mig med halvmarathon? Kanske något helt nytt? Det finns ju annat att plåga kroppen till bristningsgränsen med. Heh. Några förslag?
29 okt. 2012
Hej Nykaabi
Så nu är man hemma i lilla hålan igen då. Ursäktar att jag inte skrivit nått på en vecka, men internet har inte riktit funnits tillgängligt under tilden jag varit i Oslo. Som vanligt känns det som tiden stått stilla i Nykaabi, om man bortser från att det blivit ca.20 grader kallare sedan senast jag var här och att världen är vit. BRRR! Jag fryser! Hemresan gick bra, bara lite krångel och lite drama, en tappad cykelhjälm och för lite nattsömn, men sånt hör ju till.
Flyget från Oslo till Stockholm var försenat med en halvtimme ungefär pga av att planet, som var lika stor som en skokartong, kom från Tallin och det varit snöstorm och turbulens på vägen till Sthlm. Hur som helst, iväg kom vi och när kaptenen började prata så konstaterade jag ganska snabbt att det var en finlandssvensk kapten eftersom att han började i stil med : "Gokvälld damer och herrar, flickår å påjkar, he va en RAMA snöstorm på väg från Tallin.. blabla bla.. ha en trevlig kväll i Stockholm eller vart natten för er, ta e lugnt".
När vi väl var framme i Bromma flygplats var klockan 22.00 och sista flygbussen hade gått in till centrum redan(?), men fick reda på att lokalbussarna går förbi flygplatsen och att man kunde ta den till Alvik för att sedan därifrån ta tunnelbanan. Så jag gick till automaten för att ta ut pengar, men den var ur bruk, förståss, men ingen panik tänkte jag, hade ca. 40 kr på mig så det borde väl räcka. Nej men på bussen meddelade chauffören att man inte får betala med pengar utan man måste ha busskort eller betala med mobilen. Jag berättade åt honom att jag varken har ett svenskt nummer eller något busskort och frågade hur jag då skulle göra. Som tur var så var det en snäll busschaufför och han sa att jag kunde åka med gratis sålänge jag lovade att köpa en biljett i tunnelbanan i Alvik. Puh. Det lovade jag och krånglade mig in i bussen med min packning. Fram vid Alvik köpte jag en biljett och flyt som jag tydligen råkade ha den kvällen så gick nästa tåg raka vägen till Högdalen dit jag skulle (där min kompis Maria bor och var jag skulle sova), hoppade på och var framme på nolltid.
På Lördag skulle Maria och hennes pojkvän välja kakel till köket så jag hängde med till ett par olika kakelbutiker för att kolla på kakel, hittade kaklet ganska snabbt och vi åkte tillbaka hem till dem och åt tretätters middag. Parasit-Fia som springer runt hem till folk och blir bjuden på mat, en vacker dag är det jag som bjuder alla jag känner på en all inclusiv fest för att få stillat mitt samvete lite.
Hade beställt biljett till Silja Line på Lörda kvällen så vi hann bara äta och sedan var det dags att bege sig till terminalen, tack gud för att Maria hade bil och kunde skjutsa mig. Vi krånglade in min cykel(som stått i Sthlm i två månader sedan triathlon och nu skulle med tillbaka till Finland) och mina väskor och körde till BILINCHECKNINGEN. That´s right. Om man ska ha en cykel över så måste man gå på bildäck, ingen skillnad om man har mycket packning med sig och helst förflyttar sig så lite som möjligt. Så där stod jag i bilkön med min cykel i ena handen, rullväskan i andra handen och min enorma ryggsäck på ryggen. Till historien hör också att jag ringt och bokat min biljett och tryckt på "knapp 2" för kundbetjäning på svenska men tantfjantten i kundbetjäningen fattade knappt vad jag sa eller fick min mailaddress rätt så jag hade inte fått nått bokningsnummer skickat till mig. Så när jag kom fram skuffandes med mitt ekipage till luckan så blev det lite krångel, men med hjälp av mitt pass och lite blinkningar så fick jag min biljett. Så på båten kom jag och jag behövde inte ens vänta i kö utan fick gå raka vägen förbi och in på båten 45 min före alla andra.
In på hytten hade jag till och med en TV och kollade på "så mycket bättre" innan jag började sova. Sova så gott det går på en Lördagkväll på en kryssningsbåt med en massa fyllefinnar och raggarsvenskar. Ett par timmar sömn fick jag iaf, men sedan att veta vad man skulle ställa väckarklockan på var inte så lätt kan jag meddela. För det första så var det ju precis den natten man skulle vrida om klockan till vintertid och så är det ju att tänka på att man passerar tidsgränsen mellan Finland och Sverige PLUS att man aldrig vet om telefonen automatiskt ändrar tid eftersom den är för smart för sitt eget bästa. Efter en hel massa tänkande kom jag fram till att armbandsklockan inte behövdes ställas om så där hade jag kontrolltiden, min gamla Nokia som jag hade mitt Norska simkort i antog jag att var för oldschool för att byta tid själv så den satte jag på ringning. Otroligt men sant så hade jag tänkt helt rätt och vaknade i rätt tid, så nu var det bara att packa ihop och söka efter sin cykel på bildäck och vandra ut tillsammans med alla andra bilar. I Åbo var det KALLT och snö och is och sandat och småsten överallt. Ni vet ju själva hur kul det är med rullväskor på vintertid. Inte speciellt. ALLT GÅR, tänkte jag och pressade mig fram med ett stadigt grepp om väskan med vänstra hand och ett stadigt grepp om cykeln med högra hand. Fram till tåget kom jag och konstaterade att tåget inte gick förrens om en timme så jag gick och låste fast cykeln vid vikingterminalen (håller tummarna för att den fortfarande är kvar på torsdag när jag tänkte hämta den) och satte mig och vänta på tåget. Heja tågförbindelsen i Finland, fram till Bennäs kom jag 14.35 efter att först måste vänta i hamnen en timme, på Åbo centralstation en halv timme, och med två byten med väntan i 20 min i Tammerfors och 1h 15min i Seinäjoki. Tre djupa andetag.
Ja och sen var det ju cykelhjälmen också. Kommer ihåg att jag hade den med i bytet i Tammerfors, men sedan när jag steg av i Seinäjoki så var den inte med längre. Jag kollade att tåget inte gick förrens om 4 min så jag lämnade väskorna med tanten inne på Ärrä och sprang till tåget, konstaterade att hjälmen var borta(?), om någon tagit den då eller vad som hänt vet jag inte. Shit happends tänkte jag och skulle stiga av tåget tillbaka, men nej då gick det inte att öppna dörren. Sprang genom tågvagnen till andra sidan och prövade öppna den dörren men ingenting hände så sprang vidare till nästa vagn och samma sak där..prövade alla dörrar fram till loket men ingenting hände. DÅ fick till och med jag lite småpanik, jag fast på fel tåg med väskorna inne på stationen. Nöden har ingen lag tänkte jag och bankade på till loket med chauffören som öppnade irriterat och frågade var jag håller på med. Jag frågade varför dörrarna inte öppnas och han undrade varför jag skulle ut. "För att jag inte skall med dethär tåget (PUCKO)", nåja, ut kom jag iaf.
Man kan ju se det positiva med det hela, det blir ju inte inte långtråkit med lite drama när man reser iaf. Väl hemma på Juthasvägen var maten klar när jag kom in, vred på bastun och åt ugnslax med potatismos medans jag väntade på att bastun skulle bli varm. Lite finskt blod i ådrorna måste man ändå ha när det första man gör är att bada bastu när man kommer hem. Heh. Men fy vad skönt det var!
Ja detta blev ju en kortare roman att plöja igenom men man måste ju inte läsa om man inte vill ;)
Flyget från Oslo till Stockholm var försenat med en halvtimme ungefär pga av att planet, som var lika stor som en skokartong, kom från Tallin och det varit snöstorm och turbulens på vägen till Sthlm. Hur som helst, iväg kom vi och när kaptenen började prata så konstaterade jag ganska snabbt att det var en finlandssvensk kapten eftersom att han började i stil med : "Gokvälld damer och herrar, flickår å påjkar, he va en RAMA snöstorm på väg från Tallin.. blabla bla.. ha en trevlig kväll i Stockholm eller vart natten för er, ta e lugnt".
När vi väl var framme i Bromma flygplats var klockan 22.00 och sista flygbussen hade gått in till centrum redan(?), men fick reda på att lokalbussarna går förbi flygplatsen och att man kunde ta den till Alvik för att sedan därifrån ta tunnelbanan. Så jag gick till automaten för att ta ut pengar, men den var ur bruk, förståss, men ingen panik tänkte jag, hade ca. 40 kr på mig så det borde väl räcka. Nej men på bussen meddelade chauffören att man inte får betala med pengar utan man måste ha busskort eller betala med mobilen. Jag berättade åt honom att jag varken har ett svenskt nummer eller något busskort och frågade hur jag då skulle göra. Som tur var så var det en snäll busschaufför och han sa att jag kunde åka med gratis sålänge jag lovade att köpa en biljett i tunnelbanan i Alvik. Puh. Det lovade jag och krånglade mig in i bussen med min packning. Fram vid Alvik köpte jag en biljett och flyt som jag tydligen råkade ha den kvällen så gick nästa tåg raka vägen till Högdalen dit jag skulle (där min kompis Maria bor och var jag skulle sova), hoppade på och var framme på nolltid.
På Lördag skulle Maria och hennes pojkvän välja kakel till köket så jag hängde med till ett par olika kakelbutiker för att kolla på kakel, hittade kaklet ganska snabbt och vi åkte tillbaka hem till dem och åt tretätters middag. Parasit-Fia som springer runt hem till folk och blir bjuden på mat, en vacker dag är det jag som bjuder alla jag känner på en all inclusiv fest för att få stillat mitt samvete lite.
Hade beställt biljett till Silja Line på Lörda kvällen så vi hann bara äta och sedan var det dags att bege sig till terminalen, tack gud för att Maria hade bil och kunde skjutsa mig. Vi krånglade in min cykel(som stått i Sthlm i två månader sedan triathlon och nu skulle med tillbaka till Finland) och mina väskor och körde till BILINCHECKNINGEN. That´s right. Om man ska ha en cykel över så måste man gå på bildäck, ingen skillnad om man har mycket packning med sig och helst förflyttar sig så lite som möjligt. Så där stod jag i bilkön med min cykel i ena handen, rullväskan i andra handen och min enorma ryggsäck på ryggen. Till historien hör också att jag ringt och bokat min biljett och tryckt på "knapp 2" för kundbetjäning på svenska men tantfjantten i kundbetjäningen fattade knappt vad jag sa eller fick min mailaddress rätt så jag hade inte fått nått bokningsnummer skickat till mig. Så när jag kom fram skuffandes med mitt ekipage till luckan så blev det lite krångel, men med hjälp av mitt pass och lite blinkningar så fick jag min biljett. Så på båten kom jag och jag behövde inte ens vänta i kö utan fick gå raka vägen förbi och in på båten 45 min före alla andra.
In på hytten hade jag till och med en TV och kollade på "så mycket bättre" innan jag började sova. Sova så gott det går på en Lördagkväll på en kryssningsbåt med en massa fyllefinnar och raggarsvenskar. Ett par timmar sömn fick jag iaf, men sedan att veta vad man skulle ställa väckarklockan på var inte så lätt kan jag meddela. För det första så var det ju precis den natten man skulle vrida om klockan till vintertid och så är det ju att tänka på att man passerar tidsgränsen mellan Finland och Sverige PLUS att man aldrig vet om telefonen automatiskt ändrar tid eftersom den är för smart för sitt eget bästa. Efter en hel massa tänkande kom jag fram till att armbandsklockan inte behövdes ställas om så där hade jag kontrolltiden, min gamla Nokia som jag hade mitt Norska simkort i antog jag att var för oldschool för att byta tid själv så den satte jag på ringning. Otroligt men sant så hade jag tänkt helt rätt och vaknade i rätt tid, så nu var det bara att packa ihop och söka efter sin cykel på bildäck och vandra ut tillsammans med alla andra bilar. I Åbo var det KALLT och snö och is och sandat och småsten överallt. Ni vet ju själva hur kul det är med rullväskor på vintertid. Inte speciellt. ALLT GÅR, tänkte jag och pressade mig fram med ett stadigt grepp om väskan med vänstra hand och ett stadigt grepp om cykeln med högra hand. Fram till tåget kom jag och konstaterade att tåget inte gick förrens om en timme så jag gick och låste fast cykeln vid vikingterminalen (håller tummarna för att den fortfarande är kvar på torsdag när jag tänkte hämta den) och satte mig och vänta på tåget. Heja tågförbindelsen i Finland, fram till Bennäs kom jag 14.35 efter att först måste vänta i hamnen en timme, på Åbo centralstation en halv timme, och med två byten med väntan i 20 min i Tammerfors och 1h 15min i Seinäjoki. Tre djupa andetag.
Ja och sen var det ju cykelhjälmen också. Kommer ihåg att jag hade den med i bytet i Tammerfors, men sedan när jag steg av i Seinäjoki så var den inte med längre. Jag kollade att tåget inte gick förrens om 4 min så jag lämnade väskorna med tanten inne på Ärrä och sprang till tåget, konstaterade att hjälmen var borta(?), om någon tagit den då eller vad som hänt vet jag inte. Shit happends tänkte jag och skulle stiga av tåget tillbaka, men nej då gick det inte att öppna dörren. Sprang genom tågvagnen till andra sidan och prövade öppna den dörren men ingenting hände så sprang vidare till nästa vagn och samma sak där..prövade alla dörrar fram till loket men ingenting hände. DÅ fick till och med jag lite småpanik, jag fast på fel tåg med väskorna inne på stationen. Nöden har ingen lag tänkte jag och bankade på till loket med chauffören som öppnade irriterat och frågade var jag håller på med. Jag frågade varför dörrarna inte öppnas och han undrade varför jag skulle ut. "För att jag inte skall med dethär tåget (PUCKO)", nåja, ut kom jag iaf.
Man kan ju se det positiva med det hela, det blir ju inte inte långtråkit med lite drama när man reser iaf. Väl hemma på Juthasvägen var maten klar när jag kom in, vred på bastun och åt ugnslax med potatismos medans jag väntade på att bastun skulle bli varm. Lite finskt blod i ådrorna måste man ändå ha när det första man gör är att bada bastu när man kommer hem. Heh. Men fy vad skönt det var!
Ja detta blev ju en kortare roman att plöja igenom men man måste ju inte läsa om man inte vill ;)
 |
| inte på bra bild men ni ser hur jag försökte förklara iaf |
 |
| väntar i infon på att hytten skall bli städad och upptäckte spegeln i taket :D |
 |
| Hittade detta i tax freen och trodde det var något nytt men fick sedan veta att det till och med säljs i S-Market i Nykaabi så att så exklisivt var det.. |
 |
| Hittade också Smirnoff gold edition med RIKTIGA guldflingor i.. nånej, men det såg lite kul ut iaf |
 |
| Hej mitt vinterland |
 |
| Fotat från tågfönstret så JA det är telefonen ni ser i högerkant . |
 |
| Senare på kvällen efter att ha bytt lite vinterdäck på bilen med Petra så var det inte helt fel med lite brasa. |
22 okt. 2012
Hejdå Bergen
Om 3 timmar sitter jag på tåget till Oslo. Nattåget. Hoppas att man får sovit ett par timmar iaf. Idag var då sista dagen på kontoret här i Bergen, lite ledsamt faktiskt men mest skönt. Var nog lite för okvalificerad för jobbet men jag har lärt mig en hel del som jag kommer att ha nytta av i skolan framöver så helt onödigt var det då inte.
Tjaa, känner inte att jag har nått vettigt att komma med jysst nu och då är det ju ingen vits att skriva :) Hej sålänge!
Tjaa, känner inte att jag har nått vettigt att komma med jysst nu och då är det ju ingen vits att skriva :) Hej sålänge!
20 okt. 2012
Sista heljen i Bergen
Ikväll blir det trerätters med vin i sällskap av några norrmän och en svensk.
Förrätt:
Gräddig champinjons soppa och bacon, typ.
Huvudrätt:
Torsk av nått slag med klyftpotatis.
Efterrätt:
Hemlagad vaniljglass.
Blir nog bra dethär.
PS. jag har flyttat in till två killar mitt i stan nu till måndag då jag åker till Oslo. Så hejdå vandrarhemmet, det var en fin tid men nu är det äntligen över :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)